Anarkokapitalism

Jag måste bara säga att jag ÄLSKAR Urkällan av Ayn Rand, som berättar exakt om hur en individ gör allt för att förverkliga sig själv och motarbetas av samhällets strukturer. Anarkokapitalism är frigörande kaos, mot det borgerliga samhällets stympande ordning. Anarkokapitalismen är en vild djungel, mot borgerlighetens prydliga rabatt där allt ogräs beskärs av trädgårdsmästare made in USSR.

Jag tycker inte att det är positivt när individer konkurreras ut, men sådant KAN INTE ske i en ekonomi utan strukturer, utan bara i en ekonomi där det finns strukturer, eftersom strukturerna möjliggör för vissa klasser, kapitalister, politruker, prällar och prällinnor att ta för sig.

Ett fritt anarkokapitalistiskt samhälle är ett samhälle utan vuxna människor, och utan några hutlösa krav.

Ingen kan säga åt mig att jag skall arbeta för denne under si och så många timmar tills den personen fått nog, utan jag kan komma och gå som jag vill, och arbeta TILLSAMMANS MED MINA VÄNNER, utan några bossar, eller några planer.

I ett fritt samhälle finns heller inga staket. Där är anarkokapitalismen svag, för att kunna åstadkomma sann frihet måste den göra världen ÖPPEN OCH GRÄNSLÖS.

Framtidens anarkokapitalistiska samhälle är nomadiskt, och inte äganderättsorienterat. Låt oss ersätta Jesus med Abel, den förste nomaden. Låt oss störta Kain och dennes fåniga äganderätt ner i Gehennas lågor och pimpsten.

Låt oss skapa ett samhälle byggt på frivilliga nomadiska sammanslutningar av vilda ungdomar, som drar från plats till plats och upptäcker nya, ändlösa vidder av mark och rymd varje dag. Utan några inskränkningar kommer kaos att uppstå, men ur kaoset uppstår alltid en spontan balans, som kommer att ge individen MAXIMALT MED FRIHET.

Länge leve Kaos.

Död åt alla vuxna människor.

!No Pasarãn!